fannydownunder

Alltså  ni förstår inte vad en 2 och en halv timma lång ridtur kan göra för sjukligt otränade muskler! Jag har de senaste dagarna hasat omkring som en pensionär! Jag har ont i ryggen, rumpan, ljumskarna samt vänster vad, höger vad har jag inte det minsta ont i. Jag trodde att ljumskarna skulle bli värst, men vänster vad är värst. Helt galen smärta! Har till och med vaknat på nätterna av smärta när jag vänder mig. Det är mycket synd om mig. Har försökt att gå promenader och stretcha som en tok, men det gör fortfarande mycket ont. Det är verkligen mycket synd om mig.

Har just tröstat mig lite med intag av en ugnspannkaka med vispgrädde och, det lite udda draget, -vattenmelon. Well, pannkaka är stående på menyn nu när jag alldeles själv får bestämma vad jag ska äta (David tycker inte att pannkaka räknas som mat...). Men eftersom jag har hört att det är viktigt att äta varierat (samt att jag köpt en väldigt stor vattenmelon), varierade jag mig från blåbär till vattenmelon dagen till ära.

Vad har mer hänt i veckan? Jo igår till exempel så kokade jag mina strumpor.

Ha, ha! Den här vyn får mig att tänka på Sällskapsresan när Kim Anderzon aka Siv Åman, är på restaurang med "pizzaracern". Ropa vieja, gamla kläder! Men jag åt aldrig mina gamla strumpor... Det var bara ett vapen mot fotsvampen i kriget mot den strejkande tvättmaskinen.

Häromdagen fick jag besök av en tjej som heter Sofia. I helgen när vi var i Melbourne sa jag att jag planerade att åka till Alice springs. Hon frågade om hon fick följa med, vilket jag först var lite tveksam till... Jag hade sett fram emot att göra resan just själv, inte ha någon annan att ta hänsyn till, gå dit jag vill, äta där jag vill osv. Men hursomhelst så sa jag till henne att jag inte tänker kompromissa  på någon punkt, vill jag göra något så får hon hänga på, eller avstå och göra något annan. Det tyckte hon var helt okej. Det kändes bra. Faktiskt ganska skönt att göra upp regler för umgänge med andra, i synnerhet dem man inte känner så väl. Då vet båda var man står och det blir lättare att säga till om något avviker från ens plan när man tidigare har yttrat att man har en sådan... Så, här om dagen var hon hemma hos mig och vi planerade lite inför resan samt köpte flygbiljetter! Woho! Vi åker den 19 april och tillbaka 29:e, 10 dagar kommer vi alltså vara iväg och en resa till Uluru är givetvis inplanerad! Åtminstonne för mig då... He, he... Nej, men just nu känns det faktiskt kul att jag får lite sällskap ändå... Då kan jag ju liksom välja mellan att vara ensam eller inte. Hade jag åkt själv hade jag ju bara kunnat välja på att vara ensam eller ensam... 

Nu ska jag ladda inför en plugghelg, mitt första paper ska vara inlämnat på måndag, jag började med det idag och jag har prestationsångest!! Hoppas ni får en fin helg!! Kramar!